Musikvetenskap i Lund 1970

Första gången vi sågs öga mot öga var på Palaestra i Lund där vi båda hade anmält vårt intresse för att studera Musikvetenskap, 40 poäng. Det var en oerhört rolig tid, dels för att vi fick syssla med musik från morgon till kväll, dels för att vi var ett väldigt roligt gäng, såväl lärare som elever.

Med tiden bildades tre små grupper, som tävlade mot varandra angående vem som fick mest poäng på skrivningarna.

Helsingborgsgänget

Helsingborgsgänget bestod av Per Engström och Inga Rausgård, den utan vidare mest begåvade duon, åtminstone rent musikaliskt. Båda var kantorer och Per utbildade sig senare till dirigent och stod i diket bland annat till Animalen i Malmö. Numera är han verksam vid Köpenhamnsoperan.

Vi sammanstrålade några år senare, då vi tillsammans med Per och Helsingborgs symfoniorkester presenterade ett program för stadens mellanstadiebarn. Ett mycket varierat program för övrigt, där vi blandade Mozarts 21:a pianokonsert och Bachs Air med vår egen ”Gammalt och Nytt” som just då sändes i TV.

Per Engström dirigerade tydligen inte bara musik.

Malmögänget

Malmögänget bestod av Per tillsammans med Bodil Asketorp, som numera ansvarar för musikvalet i P2.

Lundagänget bestod av Ola och Brynn Settels som spelade keyboard med Peps Persson. Senare blev han mer känd som Bumpaberra i Dag Vag och är nu en duktig, frilansande redigerare och ljudtekniker på TV.

Perssons lada

Vi hade båda en viss anknytning till våra respektive partners. Ola hade med popbandet Gonks spelat ett antal gånger i Perssons lada, som ägdes av Peps föräldrar. Efteråt bjöds det alltid på utomordentligt goda, hembakta bullar i Perssons kök, där Peps, redan då en driven bluesgitarrist, brukade underhålla i bakgrunden. Per brukade uppträda med Bodils man Göran, som med sitt känsloladdade fiolspel gav låtarna från Pers LP ”Dit vingarna bär” en extra krydda.

Vi hade fantastiska lärare, bland annat Bengt Edlund, som borde blivit konsertpianist i stället för att undervisa i musikteori och Carl Håkan Larsén, välkänd musikkritiker på Sydsvenskan. Även Folke Bohlin, framgångsrik körledare ingick i staben.

Herbert den fantastiske

Men allra mest fantastisk var Herbert Rosenberg, som flytt Hitlertyskland och blivit chef för Danmarks grammofonarkiv. Han kände till vartenda stycke i den klassiska repertoaren, och tyckte att de som tävlade i Sten Bromans Musikfrågan var ohyggliga amatörer.

Herbert var lika entusiastisk varenda lektion, han brukade med böjda knän stå upp och spela piano, och sjunga och prata om vartannat samtidigt som han helt ogenerat läste direkt från orkesterpartitur med en rad olika klaver. Han må vara förlåten att han hoppade över Olas klassiska favorit Tjajkovskij, som han inte tyckte tillfört musikhistorien något nytt.

De ohotade vinnarna

« Tillbaka till listan

Helsingborgs konserthus strax innan publiken dök upp: Per Engström flankerad av Per och Ola.