Solstollarna

NY tävling: Gissa vilket instrument?

Då var det dags för ännu en omgång av vår serie ”Gissa vilket instrument?”. Den här gången är det Per som spelar – om det kan vara till någon hjälp att veta. Och låten det gäller är ”Om natten” från Toffelhjältarna. Här är det Carina som sjunger, men låten skrevs egentligen till ”Gammalt och Nytt” och då var det Per och jag som sjöng.

Och så till frågan: Vad är det för instrument Per spelar, som kommer in lite lekfullt i andra versen och som de sista takterna får agera soloinstrument?

Lyssna på låten i musikspelaren. Ditt svar vill vi ha senast lördag den 3 mars och svarar gör du som vanligt på kontaktsidan. Och tro det eller ej, men om du vinner kan du räkna in CD:n ”Än finns det sånger att sjunga” i din skivsamling i fortsättningen.

Sol-Bjö… förlåt, Thor-Björn sprider lite ny glans över de falnande stjärnorna. (Foto: Magnus Gertten.)

Här sitter vi i våra gamla solstolar och funderar på vad vi ska säga på DVD:n ”Solstollar och Toffelhjältar”. Kanske sitter Per också och funderar på om han ska använda det instrument han spelar på i ”Om natten” när det är dags för den nya DVD:n. Då ska vi ju spela in en livekonsert?

Och i morgon är det absolut sista chansen att delta i vår Look a like-tävling. Inte har det varit någon större succé sett till antalet bidrag. Få men roliga.

Och i dag var det sista chansen för mig att ”rätta till något” i Thor-Björns manus. Titta gärna in på hans blogg och följ arbetet med att själv skriva och producera en bok.

Ola

Några ord från Alex Bergdahl

Det som hände Jonathan sätter ju fortfarande spår såväl fysiskt som mentalt, och då känns det ibland lite svårt att få inspiration till att blogga. Då är det härligt att få ett mail från Alex Bergdahl, så han tilldelas utrymmet i dag. Men först en bild från Liseberg, det är ju så Alex vill se oss, live.

Per, Ola, Carina, Håkan och Thomas på Liseberg. (Foto: Vår kanske mest trogna supporter, Ami Svensson.)

Och här följer mailet från Alex:

”Snälla snälla låt det bli en livespelning med alla inkl. Carina och Martyna. Jag har sett massvis av konserter i mina dar, KISS, Iron Maiden, Robyn, Di Leva, Gospelkvartetter, opera och jazz och även Solstollarna, men ALDRIG ALDRIG ALDRIG en konsert med Ström/Dunsös musik som det stora dragplåstret. Jösses Amalia, jag kommer att drömma om den eventuella låtlistan i resten av mitt liv.

Tänk bara – konsertens början är såklart du o Per som går in ensamma med varsin gitarr och börjar med Gammalt & Nytt medan ljuset fortfarande är tänt i lokalen. ”Välkommen till butiken…..” Och sen, medan du o Per spelar, går alla de andra in. När låten är slut släcks ljuset och introt till Det Ljusnar i Öst ljuder. Sedan följer en hitkavalkad utan dess like och ordninarie set avslutas väl med En väv av legender? Till allra sist, den stora finalen, det sista extranumret – då börjar Bergdahl gråta för det är såklart Martyna och När morgontimman Gryr.

Du förstår nog inte riktigt hur mycket pengar jag faktiskt hade betalt för det här. Det gör inte Jennie heller för den delen, och jag hade nog fått en inkvisition värd de gamla spanjorerna om ni tog så mycket för biljetterna 😉
Alex Bergdahl”

Tack Alex.

Trygg på rygg. Häruppe kändes det tryggt. Elefantsafari i Thailand 2001. Från vänster: Jonathans fötter, elefant, elefantskötare och Olas knä. (Foto: Jag)

Och veckans tävling kommer i morgon i stället. Sov gott,

Ola

Husse Polis och Tollaren

I dag har det varit dragning i veckans tävling. Och för att allt skulle gå rätt till hade Thor-Björn och jag bjudit in en polis och en tollare. Alla förstår då att det rör sig om ingen mindre än Lasse Polis, för dagen omdöpt till Husse Polis, eftersom han hade en av sina hundar med sig. Och denna mycket trevliga dam, Terra, tillhör just rasen tollare. Eller om man vill var petig, ”Nova Scotia Duck Tolling Retriever”.

Husse Polis, Tollaren Terra och Ola. (Foto: Thor-Björn Bergman)

Frågan gällde ju vad det var för ras på den hund som bagaren (Mora) hade med sig i ”Vems är tvätten?” som vi sjöng i Drömplanket. Många har påpekat att på skivan sjunger vi inte om någon hund. Och det är alldeles riktigt. Men i originalversionen i TV gör vi. Per och jag brukar ju ofta ändra i våra texter.

Och vinnaren, Lasse Cronqvist i Oxie visste svaret: ”Detta var verkligen en fråga att för(h)undras över, men rätt svar på hundfrågan tror jag är en BEARDED COLLIE.”

Bagaren, balettdansösen (i skägg) och jultomten, här assisterad av bagarens hund Modoc, en äkta Bearded Collie.

Eftersom frågan gällde en hund, tyckte vi också att det borde vara en hund som förrättade dragningen. Och det gjorde Terra på ett synnerligen professionellt sätt, betydligt bättre än husse förra veckan. Och så här gick den unika dragningen till.

I morgon presenterar vi en ny tävling. Missa inte denna! Och nu har ni bara tre dagar på er att skicka in ett bidrag till vår Look a like-tävling. Ta chansen!

Ola

Falska solstolle-T-shirts. Thor-Björns bok klar!

Rövare och banditer, det är vad dom är som säljer falska solstolletröjor på nätet. Förbaskade ockrare och lögnare. KÖP INTE DESSA TRÖJOR! Ni blir nämligen lurade. Det står att det är exakta kopior av originalet, men det är det inte. Långt ifrån! Och köper ni, kommer ni bara att bli besvikna när vi säljer äkta tröjor lagom till vårvärmen.

Självklart ska vi göra något åt saken – om vi kan – nuförtiden tycks folk kunna göra vad som helst utan att det händer något. Men dom har naturligtvis inte tillstånd att sälja. Dessutom har dom troligtvis stulit loggan av oss, Thor-Björn har nämligen medvetet lagt ut en felaktig logga på sin blogg.

Och tack Camilla i Västerås för att du påpekade detta för oss.

Thor-Björns bok blev klar i dag! Lämnas till tryckning om en vecka.

Och på tal om Thor-Björn, i morse när jag låg i badet, glömde jag fullständigt bort alla små bekymmer jag själv har, när jag läste några av de sista raderna i hans bok ”Ängeln vid Hovs Hallar”: ”…bönföll jag honom att sluta. Men det var inte längre en människa som plågade mig, jag var ensam med djävulen.”

Jag blev så gripen att jag bara låg där och skakade. Jag har ju fått förtroendet att tillsammans med Thor-Björn själv gå genom manuset en sista gång. Och nu är vi klara!

Thor-Björn vill också att jag ska skriva en baksidestext. Det kommer att vara något av det svåraste jag har gett mig på, att försöka teckna hans skakande och fasansfulla berättelse ur livet med några få penndrag.

Melodifestivalen i dag var av normal karaktär, och jag menar då förstås att det fanns artister med som också varit med i något av våra program. Det var ju Magnus Uggla som var med i premiärprogrammet av Yezzp.

Här repeterar vi inför söndagens direktsändning av Yezzp. Det är dock inte herr Uggla just på den här bilden. Det är herr Panda (nere till höger).

Ola

Vi försöker väl samla hop gänget!

Är äntligen hemma efter en lång dag på vårdcentraler, jourläkarcentraler och akutröntgenavdelningar. Allt verkar som tur är vara bra med mitt barn.

Jag vet att sjukvården går på knä, att man saknar resurser och att alla jobbar alldeles för mycket och får för lite betalt (nja, inte alla kanske). Har all förståelse för detta. Men varför är det så att man får en tid och så stämmer den inte? Och det är ju inte så som med tågtider att det stämmer för det mesta men inte ibland. När det gäller en tid man får till en vårdcentral stämmer den aldrig.

Fortfarande med full förståelse för bristande resurser, kan man ändå inte låta bli att luras? Säg i stället ”du kan väl dyka upp vid tiosnåret men var beredd på att du inte kommer in förrän kvart över två”. Då kan man ju ta med en bok eller som i mitt fall åtminstone stoppa ner ett par läsglasögon i fickan så man kan ögna genom Café eller Cosmopolitan (Tänk att det är sånt dom sitter och läser i stället för att hålla tiden.)

När det gäller Veckans tävling har ju många undrat över texten med hunden. Ni har ju helt rätt att en sådan strof finns inte med på skivan. Men originalversionen i TV:n är exakt så.

Det verkar som om de flesta som hört av sig angående vad som ska finnas med på vår nya DVD, är rörande överens om att vi ska göra en liveföreställning. Det är väl bara att göra som Blues Brothers, samla ihop gänget och köra igång.

Mora, Ola, Håkan Per och Carina läser en recension.

Vad har nu Håkan Nyberg för nummer? Och Mora? Och Carina? Fast… jag kan ju inte gärna ringa så här dags, jag får maila i stället. Jag skriver rakt på sak, jag börjar med Martyna:

”Hej Martyna, vad säger du om att vara med och sjunga en låt på nästa DVD. Vi tänkte köra en liveföreställning med publik, kanske på Victoria i Malmö, och då måste ju naturligtvis du vara med. Som vanligt är det inga pengar inblandade, men vad gör man inte för att glädja sina medmänniskor… Hälsningar Ola & Per.”

Skickar väl i väg det så får vi se hur det går.

Ola

Ny DVD – men hur ska den se ut?

I dag har jag försökt koppla bort tankarna på gårdagen vilket förstås är omöjligt. Men för några minuter hade jag i alla fall lite trevligt. Eller till och med mycket trevligt. Jag var nämligen på möte hos Auto Images och diskuterade en ny DVD.

Jag ska inte plåga er med detaljer från denna muntra tillställning – som det ju alltid blir när Magnus Gertten är närvarande – utan i stället fråga vad ni tycker.

Jag har gjort det tidigare, men gör det igen. Frågar alltså. Det är ännu inte tänkbart att ge ut någon serie i dess helhet, utan även denna DVD kommer att innehålla diverse klipp.

Men vi har ju faktiskt fått tusentals mail från många av er som köpte ”Solstollar och Toffelhjältar”, och de allra flesta har ju varit odelat positiva. Förutom då det faktum att det inte rört sig om kompletta serier.

Men nu får ni en sista chans att påverka innehållet. Sist och slutligen (som Veronica Leo som illustrerade ”Professor Djurström” alltid sa) är det förstås vi själva som avgör, men självklart tar vi hänsyn till om 658 mail innehåller önskemål om fler scener med bageritanterna eller om ni vill att vi ska visa när Knegoff intervjuar Samantha Fox. Eller när Tullaren överraskar Lena Ph. Eller när vi sjunger ”Tusen bitar”. Eller när Martyna sjunger ”Park Hotell”. Eller varför inte ”Än finns det”, ur vilken Pierre i en kommentar till gårdagens blogg citerar en rad: ”Världen är full utav dårar. Eller när… ja, det finns mycket att välja på.

Ska vi samla ihop det gamla gänget och spela live?

Vet ni vad jag saknar nästan allra mest här i livet? Det är min tidigare lördagsfika med Mora (Skumberg) och Lasse Polis. Och Mora saknar jag alltid, oavsett om det rör sig om fika eller ej. Det har inte alls med saken att göra, men han har också en massa bilder som jag aldrig sett. I går skickade han en. Kvalitén är inte den bästa eftersom jag bara fick den på ett vanligt pappersark. Men jag måste säga, att bättre reklam för att sluta röka har jag aldrig sett.

Vem vill ta en cigarett i sin mun om risken är att man ser så här dum ut?

Ola

Mora och Ola i Gonks, 1967 skulle jag gissa. Gitarren, en Epiphone, är i alla fall tuff. Det är kanske vad jag saknar nästmest, den gitarren.

Lessen!

I dag kan jag inte skriva något, jag är så fruktansvärt lessen. Så lessen som man bara kan vara om det hänt ens barn något. Jag måste tänka på Nelson Mandela för att inte tillverka ett maskingevär och våldsvägen få upprättelse. Tack Nelson, för att jag lyckades behärska mig och bara gör en polisanmälan.

Tänk så mycket skit vi fått utstå för våra program, Per och jag, trots att vi alltid – utan undantag – kämpat mot just våld, rasism, snikenhet, orättvisor och könsdiskriminering.

Varför planterar vissa föräldarar ondska hos sina barn? Det finns naturligtvis en rad orsaker, men en kanske är alla dessa TV-program som går ut på att förödmjuka varandra, att förnedra och förgöra varandra.

Så här borde världen se ut i stället, som en famlijeidyll under en turné i Dalarna i mitten av 80-talet. Per och Håkan med sina barn och fruar, vi andra med våra drömmar.

Förlåt Jonathan, för att jag inte lyckades skydda dig mot ondskan.

Ola

Livet i en tunna

Dagligen får vi mail från folk som undrar om det går att få tag i våra skivor. Här kommer ett tips från Rille – en uppmärksam kille – som meddelar följande: ”Om nån är intresserad av gamla vinylskivor med mästarna Dunsö/Ström så har ni chansen”.

Rille har nämligen uppmärksammat att det just nu på Tradera finns både skivor, böcker och en VHS som vi gjort. Och de är billiga dessutom. Klicka här så får du se.

Angående vår nya veckotävling ”Gissa vårt djur!” så kommenterar Glenn L Andersson så här: ”Åh, vad kul att se en bild från Drömplanket-tiden. Mer sådant. Jo, den låten minns man. Jag har faktiskt LP-skivan också. Fast jag måste säga att jag inte minns något om en hund…”

Mer sådant, säger Glenn. Okej, här kommer en bild på planket som det såg ut i ”Drömplanket, nymålat”.

Rille är inte ensam om att vara uppmärksam, samma sak gäller Lena Petersson. I gårdagens blogg påpekar hon att det faktiskt finns två hundar på bilden i tävlingen men konstaterar samtidigt att det troligtvis inte är leksakshunden som ska artbestämmas. Och det är helt riktigt.

Låten Glenn talar om är ”Vems är tvätten”, och visst finns nämns en hund i texten. Redan i första versen som lyder som följer:

”Vems är tvätten? Vems är tvätten?
Grabbar i tunnan lyssna på mig
Vems är tvätten?
Grabbar lyssna vad jag har att säg
Vems är tvätten?

Den vita skjortan och mössan där
kan ni gissa vems kläderna är?
Vem som kläderna bär?

Är det faster Ruth?
Nej, nej, nej
Är det farbror Knut?
Nej, nej, nej
Svaret på frågan det är lätt
det är bagarens vita tvätt

En bagare från staden Lund
han matade sin lilla hund
med bakelser och tårta med krokant
så hunden blev stor som en elefant”

Ja, så låter den. Det var Gårdsmusikanten (Mora) som var huvudsångare, och även spelade den bagare som hade hand om hundarna. Först ser man honom med leksakshunden, sen försvinner han ur bild, och kommer tillbaka med den stora hunden just som Per sjunger: ”Och hunden blev stor som en elefant.”

Per som kanske sitter och försöker memorera texten till ”Vems är tvätten” innan han ska krångla sig in i tunnan. Som ni ser är det hål bakom så vi ska kunna komma in. Undrar om någon tänkt på det?

Ola

Ny spännande tävling: Gissa vårt djur!

Ja, då var det dags för ännu en veckotävling. Denna gång gäller det inte vilket instrument vi spelar på, utan vad det är för slags hund som är med i ett av våra program.

Men först några ord om vår Look a liketävling. Nu är det ju bara en vecka kvar och fortfarande är det ont om inskickade bidrag. Marie-Christine Wirde tycker att Dame Edna är väldigt bra på att imitera Hjördis, och en viss likhet finns det väl. Men hon får inte vara med. Edna alltså.

Dame Edna försöker härma Hjördis. Utom tävlan dock. (Foto: Grea Gorman)

Då tycker jag faktiskt att Tomas Eriksson Webster, en av våra allra flitigaste tävlingsdeltagare, har lyckats bättre. Eller vad sägs om denna sensuella uppenbarelse.

Tomas som Hjördis. En stark kandidat till slutsegern i vår månadstävling. Eller har du kanske något bättre på gång?

Men nu över till veckans tävling som alltså gäller en viss hundras. I låten ”Vems är tvätten” från Drömplanket agerar vi bagare, balettdansös och jultomte. Men vi sjunger också en vers om en hund. Vi bjöd då in Moras hund till TV-studion, en lika sympatisk som vacker jycke. Och frågan denna vecka är: Vad är det för ras?

Mora, Per och Ola i schlagerdängan ”Vems är tvätten?”. Men frågan gäller vad det är för ras på denna vackra hund.

Vi vill ha ditt svar senast lördagen den 24 februari och svarar gör du som vanligt på kontaktsidan. Och har du tur så vinner du CD:n Än finns det sånger att sjunga. Lycka till!

Ola

Båda veckotävlingarna avgjorda.

Ja, vi gjorde båda dragningarna efter varandra. Och när jag säger vi, menar jag inte bara Thor-Björn och jag, utan i dag hade vi väldigt fint besök, nämligen av Lasse Polis.

Så här såg Lasse ut som Överstelöjtnant Carl Cassler i Cozmoz.

Och så här ser Lasse ut idag (till höger i bild). På min högra sida sitter Roffe, Thor-Björns bror som var nere för att hjälpa till med bokslutet. Foto: Thor-Björn Bergman.)

När vi spelar in dragningarna har vi bestämt att vi varken får repetera eller ta om. Det har vi lyckats hålla hittills. Men i dag var det nära att det sprack. Jag fick nämligen ett oförklarligt skrattanfall, det fick jag allt som oftast även när vi spelade in TV-serierna, och det var väl något slags återfall nu när Lasse var med. Titta själv här.

Lasse Polis drar vinnarna i veckans båda tävlingar medan Ola skrattar som en besatt.

Nästan alla svarade rätt i veckotävlingen, det gällde ju vilka Eva & Tony var som skickat ett julkort till mig. Så här skriver Jimmy Ekman från Stockholm: ”Denna kvinna förgyllde min väntan på julen 1979 samt 1985 i rollen som Kleva/Gloria i julkalendern Trolltider… svaret är: Eva Rydberg…”

Alldeles riktigt. Och Eva är ju gift med Tony Johansson, en lika duktig som trevlig musiker. Vi lämnade in ett TV-manus tillsammans, och Per och jag kunde inte i vår vildaste fantasi tänka oss att TV skulle tacka nej, Eva Rydberg är ju en av våra mest mångsidiga artister och synnerligen respekterad. Men det kunde dom.

Vann gjorde Liam Causer och vi säger grattis och skickar en CD (om du skickar din adress).

Extratävlingen gällde ju på vilket sätt vi avvek från originalmanuset i Bageriscenen där Skumberg är förkyld. Vi godkände två svar, det ena var att jag glömde säga att ”ja, di är dejlige, det danske politi”. Det andra det som vinnaren Per Rydén från Göteborg (Grattis) presenterar så här: ”(jaha, så vänder jag den om,) så chokoläden kommer i beröring med den lille silleman”, (vilket ger den stackars intet ont anande Skumberg enorma svårigheter att hålla masken).

Jo, du har rätt, Per Rydén, som jag sa tidigare skrattade vi ofta när vi spelade in. Men mellan tagningarna kunde vi se ut så här.

Ilsegerd och Kirsten i det danske bageri. En viss förståelse för att ”After Dark” aldrig hörde av sig kan jag faktiskt ha. Vi ser ju ut som om vi blivit utskällda efter noter. Men det har vi inte. Vi blev alltid utskällda utan noter.

Ola