Solstollarna

Snett leende – tyvärr tillhör det mig!

För ett år sedan samlades vi – kärnan i Solstollegänget – i Pildammsparken på Margaretapaviljongen för att diskutera vår kommande konsert på Victoriateatern. I år var det dags igen. Men den här gången var det bara Mora och jag. Vi satte oss vid samma bord som för ett år sen. Min kamera har blivit stulen men så här ser Mora ut i mobilkameran.

Mora skålar med ”en kopp kaffe”, en låt som han ju sjöng i Cozmoz. Kaffekoppen är en aning sned, men leendet är rakt. Annat är det med mig. Titta själv.

Vad är det för en konstig mun? Jag trodde att det var något fel på fotot, men titta på klassfotot från första klass. Min mun ser exakt likadan ut där.

Ja, som ni förstår av munnen, är det jag som står trea från vänster i mittenraden. Roland Nord, en av mina allra bästa vänner från den tiden, står snett ovanför, lite till vänster. Han och jag tittar inte (som alla andra) in i kameran, vad kan det vara som vi tycker är så intressant?

Ola

Ulla-Bella som mattelärare!

Oj så länge sen det var jag bloggade. Ska försöka skärpa mig. I dag fick jag ett väldigt trevligt – och ovanligt – mail från Eir i Umeå. Inte minst för att Eir fortfarande går i högstadiet. Jag citerar här mailet i sin helhet. Håll till godo!

”Hej hej!Jag har en liten historia att berätta, om hur jag upptäckte den helt fantastiska personen Ulla-Bella.

Jag går just nu på högstadiet och älskar matematik och att lära ut saker. Så jag brukar leka mattelärare och lära min bästa vän saker. Dock känns det så konstigt att göra det som elev, så en dag började jag anta ett alter ego varje gång jag skulle undervisa min vän eller göra skrivningar åt henne. Ett namn för denna person behövdes. Eftersom jag spelar trummor och en tämligen vanlig fyrtakt brukar kallas Ulla-Bella tyckte jag att det var ett superbra namn. Lite sådär mysko men ändå coolt – inte precis tvetydigt för ingen heter ju det. Eller?”

Jo, då. Ulla-Bella heter faktiskt Ulla-Bella. Här uppträder hon tillsammans med Petra, Jenny och Martyna på Victoriateatern sommaren 2007. Allt finns dokumenterat på senaste dvd:n ”Ännu mera Solstollar och Toffelhjältar”. Eir fortsätter:

”Så veckorna och månaderna gick och varje gång jag skulle lära min vän matematik tog jag på mig labbrock och tog fram ”Ulla-Bellas skrivningshäfte”, ett räknehäfte endast använt av Ulla-Bella i undervisningssyfte med det speciella kännetecknet att den första sidan var helt nedklottrad med ”Ulla-Bella sees you!!”. Vid slutet av en mattelektion med väldigt få elever satt jag vid bänken närmast katedern med min vän och pratade om hur Ulla-Bella är som person. Plötsligt frågade läraren om vi pratade om Ulla-Bella på tv. ”…. Va?” Läraren fortsatte prata om sekreteraren Ulla-Bella, gjorde en nästintill perfekt imitation av henne samt pratade om att det var jätteroligt. Vi satt och glodde som några fån och fattade noll.Fanns det en annan alter ego-Ulla-Bella?

Så direkt jag kom hem slog jag på datorn, gick in på YouTube och sökte på Ulla-Bella. Jag blev frälst. Det är ju helt genialiskt. Jag googlade och lärde mig om vad för ena program hon var med i. Jag kan knappt bärga mig förrän jag skaffat mig fantastisk dvd och sett den. Någon, eller många gånger, när jag spelar trummor, ska jag klä ut mig till Ulla-Bella, för att påminnas om hur jag upptäckte denna fantastiska person (och lite för att det är något roligt att se Ulla-Bella spela Nirvana…).

Vänliga hälsningar från Eir”

Tack Eir. Och jag skulle gärna köpa en biljett för att se Ulla-Bella spela Nirvana.

Ola