Solstollarna

Det ramlar in en hel del frågor om var vi får alla våra idéer ifrån. Så här skriver t.ex. Mikael i Sundsvall:

”Har lite frågor som jag funderat på. Hur kom ni på ordet Knegoff’s?
Och det choklad som Anna Book tuggar på, är det något välkänt
märke eller gjordes det speciellt för programmet?”

Om vi börjar med Anna Books choklad, så var det ett helt vanligt Cloetta mjölkchoklad som våra duktiga medarbetare på Malmö-TV inhandlade i cafeterians godisautomat och sedan slog in i det specialtillverkade Knegoff-papperet.

Direktör Knegoff var ju i grunden en enkel knegare. Under hela sin uppväxt började han dagen med en smörgås med marmelad, en med skinka (lättrökt) och en stor skål med Kellogg´s Cornflakes. Under dessa frukoststunder, omgiven av gigantiska kolorerade flingpaket, blev han gradvis besatt av ”The American Dream” och drömmen om att en dag bygga upp ett företag i sann imperialistisk anda grundlades. Mycket längre än att han antog namnet Knegoff (knegare+Kellogg’s) kom han dock aldrig, något som inte minst hans bror Vaktmästaren bittert fick erfara.

En mer detaljerad beskrivning kommer du så småningom att kunna läsa på sidan ”Medverkande” under ”Rollfigurer”.

Ola och Per

Jag ringde till Per för att diskutera nästa helgs signeringar av DVD:n. Vi ska ju vara såväl i Väla centrum, Höganäs som Malmö. Men Per hann inte prata eftersom han måste in till Ronneby och handla ett lämpligt vin till kvällen.
– Jaså, minsann. Vad vankas det då?
– Ah, det är Ingalill som håller på att svänga ihop nåt. Jag tror det blir innanlår.
– Du menar inte detta. Räcker det till Jonathan och mig också, tror du?
– Visst, kom ni bara.
Vi slängde oss i bilen och körde utan knot dom tjugo regnruskiga milen till Blekinge. Ingenting lockar som Ingalills innanlår!

Så nu sitter vi här, Per och jag, i lilla Saxemara där han bor, efter en utsökt måltid och läppjar på var sitt litet glas av det italienska Toscanavinet Ricasoli.

Vi tänker tillbaka på tiden när vi gjorde våra första radioserier och våra allra första TV-program. Och åkte runt i hela landet och spelade och sjöng tillsammans med barn i alla åldrar. Överallt där vi drog fram stod det uppskattande saker i tidningarna, och fröknar och föräldrar kom fram efteråt för att berätta hur roligt barnen tyckte det var när vi kom.

Sen hände något. Vi spelade in Solstollarna och en tjej i Aftonbladet skrev en oerhört nedgörande artikel. Då plötsligt följde alla andra tidningar efter, alla skrev just så som det stod i Aftonbladet, ord för ord.

Och då tänker vi så här: Är nöjesjournalister såna extremt osjälvständiga mesar att dom inte vågar gå emot dom stora drakarna. För att inte säga små ynkliga efterapare utan egen hjärna. Ja, visst är dom det. Annars hade dom ju i stället varit banbrytande författare, uppnosiga musiker, nyskapande regissörer eller något annat dom drömt om.

Ja, så kan vi fundera när vi druckit några glas toscanavin. I morgon är vi tillbaka, timida och ödmjuka som vanligt.

Ola & Per

Förslagen om hur vi ska göra för att kunna ge ut till exempel hela ”Solstollarna” fortsätter att strömma in. Återkommer i ämnet.

Det som vi får allra mest frågor om är fortfarande vad alla som varit med i programmen har för sig idag. Så här skriver till exempel Pernilla från Båstad: 

”Bland det roligaste att läsa här tycker jag är vad era skådespelare och alla de andra medverkande har för sig idag. Det är även jättekul att se foto på hur ni ser ut i dagsläget. Personligen skulle jag gärna vilja veta vad Britt Dahlén, Annika (Gösta och Hjördis dotter) och Carina (inte säker på namnet men en mörk tjej som dansade, körade och var programledare på Sunvision) gör nu. Foto skulle också vara toppenkul att se.”

Tjejen som Pernilla kallar ”Carina” heter Katja Kisch och henne har vi ännu inte lyckats få tag på. Vi tänker ju skriva några rader om alla så småningom på sidan ”Medverkande”, där man redan nu får veta en hel del om André Gjörling.

Medan vi väntar på att höra från resten av gänget, gör vi en miniversion av sidan som vi kallar Vad sysslar alla med i dag? Där kan du läsa lite kort om vad vi vet just nu.

Bör kanske nämna att inte heller Annika, alltså Hjördis dotter i Solstollarna vet vi något om.

Ola

Katja Kisch dansar i ”Solstollarna med Ulla-Bella”. I bakgrunden en något suddig Annika.

Ola har det stressigt nu, så jag tittar in i bloggen idag så han kan ägna sig åt alla mailfrågor som väntar på svar.
För er som inte vet kan jag berätta att Ola är ensamstående pappa till tonårige Jonathan.
Då förstår ni säkert att det kan bli lite körigt ibland.
Jag minns själv hur det var i början av åttiotalet, när jag och min fru just hade fått vårt första barn, samtidigt som Ola och jag hade det som mest hektiskt med radio- och teveinspelningar och konsertturnéer och allt.
Då kunde det hända att gitarren las i barnvagnen och nappflaskan och Lisa, tre månader, hamnade i gitarrfodralet.
Som tur är blev det en bra tös ändå, nu 25 år och  musikhögskolestuderande i Göteborg. Min gamla nylonsträngade Levin, däremot, har gått i pension och jag använder sedan något år en alldeles utmärkt gitarr av märket Esteve.
Så kan det gå.

Per

Nej, det går inte att spela på Lisa. Till och med navelsträngen har gått av. (Foto: Per Dunsö)

Jag säger som jag brukar, att alla ni som skriver och undrar saker kommer att få svar, om inte annat i jul. Nu är det inte bara frågor vi får, utan även förslag. Som till exempel det här från Paul Nilsson i Malmö:

”Jag vill föreslå att det på www.solstollarna.se startas ett diskussionsforum där likasinnade kan diskutera Solstollarna och Toffelhjältarna.

Du har i tidigare mail till mig skrivit att det är för dyrt att köpa loss rättigheterna till Solstollarna och Toffelhjältarna så att ni kan släppa alla avsnitten på dvd. Mitt förslag här är att ni försöker starta en insamlingskampanj så att ni får råd till det. Jag vet inte om det är realistiskt med en sådan kampanj och om det hade räckt för att få ihop de pengar ni behöver, men det är något jag har funderat på.”

Jag har ju tidigare arbetat på Unicef, och där sysslade vi ofta med insamlingar. Men då hade ju insamlingen ett något mer angeläget syfte. Jag menar inte att Pauls förslag är förkastligt, men det finns kanske lämpligare sätt. Om till exempel 20 000 människor förhandsbeställde en sådan DVD, skulle det kanske gå. Även om jag nu bara tog just den siffran ur luften. Men kom ni med förslag så kan jag lägga fram dom här till att börja med.

Foton har jag ju efterlyst, men nu damp det ner något ännu finare, nämligen en teckning. Vi har ju under årens lopp fått fantastiska teckningar från barn, men den här gången heter konstnären Patrik Eriksson och är definitivt inget barn. Synnerligen roliga bilder tycker jag, mest förtjust är jag i Skumberg som ser ut just så när han besöker det danske bageri och inte kan hålla masken.

Ola

Med känsla för såväl estetik som komik har Patrik Eriksson tecknat några av våra mest kända figurer.

Vi har fått en förfrågan från Anders i Kungsbacka, om vi kan spela in en julhälsning till hans fru på en DVD. Ja, inte vi själva, utan Gösta och Hjördis, och då vill Anders att vi ska skriva ett speciellt julklappsrim bara till frugan.

Vi har fått liknande frågor förut, om vi kan spela in hälsningar till 40-års-kalas, till bröllop eller andra evenemang. Och det är klart vi skulle kunna, men det är ju inte gjort bara så där i en handvändning. Först och främst vill vi i så fall göra det något så när proffsigt, alltså med ordentlig utrustning, och dessutom ordentligt förberett.

Och i så fall måste vi ju ta betalt, om än inte hutlöst. Men åtminstone så vi kan betala själva inspelningen (typ en 300-500). Men skulle flera vara intresserade kan vi naturligtvis tänka vidare. De roller vi i så fall har lättast att iklä oss är ju i första hand Gösta och Hjördis (även om Hjördis har problem med strumpbyxorna) och Ulla-Bella och Tulltjänsteman Åke Gömstedt.

Anders tycker det skulle vara fantastiskt att få sätta på en DVD på julaftonskvällen med ”En väv av legender i bakgrunden”, där Hjördis vänder sig direkt till hans fru och Gösta önskar God Jul och skålar med hela familjen.

Personligen hade jag ju tyckt det hade förstört hela julstämningen, men vi har ju olika åsikter och tur är väl det.

I dag har Per och jag besökt Malmö FF:s supporterklubb, i deras butik där vi signerade vår DVD. Vi har ju haft en del fotbollsfruar – som de lite odemokratiskt benämns – med i våra program, så vi hade ju en hel del att prata om. Vi har faktiskt haft en inte oäven fotbollsspelare med också, nämligen Bo Mårtensson (Skumberg) som var reservmålvakt i skollaget när han gick i lågstadiet på Fridhemsskolan.

I morgon drar vi vinnaren i veckans tävling. Sista chansen att vara med alltså. Passa på!

Ola

Gösta och Hjördis har just anlänt till Hotell Gyldene Toffeln på julaftonsmorgonen. (Foto: SVT)