Kåserier

Äh, jag bara skojade

Har ni också den typen av ”vänner” som inför en lättroad publik säger obehagliga sanningar om en, och sedan slätar över det hela med ett självbelåtet gapskratt följt av ”jag bara skojade”.

Det kan röra sig om allt från hur fet man har blivit till hur gammal man ser ut nu för tiden. I stort sett kan folk vräka ur sig vilka oförskämdheter som helst, bara de avslutar med detta vedervärdiga ”jag bara skojade”.

Typiskt nog bor jag-bara-skojaren-nummer-ett i just mitt kvarter, enligt min mor ett guds straff för mina tidigare synder. Själv drar jag hellre en parallell till Sokrates som ju tog sig en trätgirig hustru för att pröva sitt tålamod. Åkesson heter han, denne marodör, som aldrig missar en chans att göra sig lustig över folk med stora näsor, begynnande flint eller synliga pormaskar.

För en tid sedan stötte han ihop med Gullan, en av kvarterets mest förtjusande unga damer. Gullan riktigt strålade av lycka.
   - Johan och jag ska få en liten dotter snart, berättade hon stolt.
   - Ja, jag förstod nästan det, sa Åkesson. Du måste väl vara i åttonde månaden, minst, med den jättebulan. Johan har pumpat upp dig rejält.
   - Eh, men... nej, jag kan ju inte få barn. Vi ska adoptera.
   - He, he, ja, jag bara skojade, det förstod du väl. Och vad spelar väl utseendet för roll när man är så trevlig som du.
Dagen därpå stod han och språkade med några nyinflyttade grannar vars tonårsson just börjat röka.
   - Så roligt han håller cigarretten, eran Bertil. Han ser nästan ut som en sån där bög.
   - Han är bög. Han tog mod till sig och berättade för oss i går kväll.
   - Ha, ha, ja, jag bara skojade. Det är ju inget konstigt med det. Helt naturligt. Vi har väl alla en liten bög inom oss. Och om inget annat så kan han ju bli programledare i TV.

När Åkesson skulle fylla 50 såg vi vår chans att hämnas, och - vilket kanske var viktigare - slippa framtida oförrätter. Vi visste att Åkessons högsta önskan var att resa till Kenya på fotosafari, så vi iordningställde ett litet paket som innehöll en falsk flygbiljett, en bild på berömda Treetops hotel med en pil och ”Här ska du bo”, samt ett foto på några hyenor, en smutsgam och en till hälften uppäten sebra.

När Åkesson satt där med biljetten i sin hand började tårar rulla nedför hans kind.
   - Jag... jag tror knappt det är sant.. detta har jag önskat hela mitt liv, men jag har ju aldrig haft råd, ni...
Jag kände att vi nog gått för långt. Hämnden må vara ljuv, men även Åkesson var en människa av kött och blod. Han harklade sig.
   - Hur ska jag nånsin kunna tacka er?
   - Det behöver du inte, sa Gullan glatt.
Och så klämde alla i.
   - Vi bara skojade!

Åkesson är naturligtvis ett oskyldigt offer, en produkt av svensk dramatik där allting går ut på att såra, kasta glåpord och göra varandra så illa som möjligt.
   Och ett offer för alla dessa usla teveserier, där en full studiopublik får instruktioner om när de ska skratta, för att folk hemma ska ”förstå” när det är roligt.
   Med denna metod är även det omöjliga möjligt, för tro det eller ej, det lär finnas människor som till och med fått för sig att Adam Alsing har humor, bara för att han själv lägger upp ett gapflabb så fort han lyckats sätta ihop en hel mening.

Äh, Adam, jag bara skojade!

« Tillbaka till listan