Per Dunsö
Dit vingarna bär
Flugorna
Dan är slut och mörkret gömmer nu mitt
hus
det blir kväll och det blir natt igen.
Flugorna dom kretsar kring mitt tända ljus
som tankarna kring dej, min vän.
Näktergalen sjunger mej en aftonsång,
skänker lugn och ro i min själ.
Kanske vet han allt, vet att min natt är lång,
och sjunger för han vill mej väl.
Långt, långt bort är du, långt ifrån mig, det är sant,
men jag vet att vi ses igen en dag.
Se på månen nu i kväll så gör jag likadant
och vi finns hos varann ett litet slag.
« Backa
|
|


|